Lagring

Det behövs en viss fallhöjd och storlek på dammen för att det ska kunna vara lönsamt i förhållande till andra lagringstekniker. På Gotland har vi inga större fallhöjder och det kan därför bli svårt att räkna ihop ekonomin. Men i kombination med resiliensperspektivet kan pumpkraft ändå vara intressant.

För att vi ska ha en motståndskraftig lagring på Gotlands behövs flera olika tekniker där pumpkraft skulle kunna vara en. Energicentrum har tagit initiativ för att detta ska utredas närmare. Genom projektet Energiön Gotland gjordes 2026 en utredning som finaniserades genom EU-medel, via konsultföretaget WSP, om pumpkraft på Gotland. Energiön Gotland är ett projekt som Region Gotland driver.

Vi på Energicentrum Gotland har uppmärksammat WSP på felaktigheter och oklarheter i rapportens resonemang kring energiskatt för pumpkraft. Det påverkar även vissa av de ekonomiska scenarier som redovisas. Vi rekommenderar därför att rapporten läses tillsammans med WSPs komplettering som du hittar nedanför punkt 3, där skattefrågan och rapportens olika skatteantaganden förtydligas. Du hittar WSP-rapporten på Energiön Gotlands webbsida under rubriken Rapporter och förstudier:

Hemmabatterier har sjunkit stadigt i kostnad. Det ges även en rejäl skattereduktion på 50 procent för privatpersoner genom stödet Grön teknik. Men än så länge har det främst varit värt att investera i batterilager för de som kunnat delta på den nationella balansmarknaden, vilket Gotland inte kan. För att rättfärdiga köpet, trots 50 procent i avdrag, krävs andra incitament. Som till exempel att klara av strömavbrott.

Det är viktigt att vara medveten om att det även krävs annan teknik för att batteriet ska kunna användas tillsammans med en solcellsanläggning vid strömavbrott. Det krävs en nätfrånskilljare, en hybridväxelriktare samt ett eget jordtag.

Andra användningsområden är att öka egenanvändningen för din egenproducerade el och att tjäna pengar genom arbitrage, det vill säga elen köps in billigt och lagras i batteriet för att senare säljas till ett högre pris. Men det ger fortfarande en lång återbetalningstid när vi inte kan delta på balansmarknaden. Dessutom står Vehicle-to-Grid, V2G, inför dörren och då kommer batteriet i elbilen att bli tillgängligt. Bilbatterierna har ofta större lagringskapacitet än ett typiskt hembatteri. Ett hembatteri är oftast på 10 kilowattimmar medan en elbil har någonstans mellan 50 och 100 kilowattimmar. Dock används ju bilen även till annat än som lagringsenhet.

Ska du då satsa på ett batteri till din solcellsanläggning? Det beror på just dina förutsättningar och preferenser, kontakta vår energi- och klimatrådgivning som hjälper de dig. Än så länge är det inte riktigt ekonomiskt försvarbart, men det kan ändras framöver. I synnerhet när vi får delta på balansmarknaden efter 2030, då nya fastlandsförbindelsen är planerad.

Kolbaserade e-bränslen – vätgas och koldioxid

Genom att kombinera förnybar vätgas med infångad koldioxid kan olika syntetiska bränslen framställas. Hur stor klimatnyttan blir beror bland annat på vilken el och vilken källa till koldioxid som används.

E-metanol: ett flytande bränsle som bland annat kan användas inom sjöfart och industri. Att det är flytande vid normal temperatur gör det förhållandevis enkelt att transportera och lagra.

E-metan: syntetiskt framställd metan som kan användas i många av de system och infrastrukturer som idag används för naturgas och biogas.

E-SAF: Ssyntetiskt flygbränsle som kan användas för att minska flygets beroende av fossilbaserat flygbränsle.

E-diesel: syntetiskt dieselbränsle som, om det uppfyller gällande bränslestandarder, kan användas i befintliga dieselmotorer och distributionssystem.

E-bensin: syntetiskt bensinbränsle som kan tas fram för att användas i befintliga bensinmotorer.

Kvävebaserade e-bränslen – vätgas och kväve

Vätgas kan också kombineras med kväve från luften.

E-ammoniak: framställs av förnybar vätgas och kväve. Ammoniakmolekylen innehåller inget kol och ger därför inga direkta koldioxidutsläpp från själva bränslet vid användning. E-ammoniak kan bland annat få betydelse inom sjöfart och industri. Ammoniak är giftigt och kräver särskilda säkerhetsåtgärder vid produktion, transport, lagring och användning.

Vätgas – råvaran för e-bränslen

Vätgas är en central råvara för framställning av e-bränslen. Genom elektrolys delas vatten upp i vätgas och syre med hjälp av elektricitet. Om elen uppfyller kraven för förnybar produktion kan vätgasen klassificeras som förnybar enligt gällande regelverk.

Vätgas kan också användas direkt som energibärare och som råvara inom industrin, utan att först omvandlas till ett annat e-bränsle.

E-bränslen har flera möjliga användningsområden, men också betydande utmaningar:

Stor elanvändning: omvandlingen från elektricitet till vätgas och vidare till andra e-bränslen innebär energiförluster. Därför är direkt användning av el, exempelvis i batterifordon, normalt betydligt mer energieffektiv när det är tekniskt möjligt.

Höga produktionskostnader: produktion av förnybar vätgas och syntetiska bränslen är i dag dyrt jämfört med många vanligare alternativ. Kostnaden påverkas bland annat av elpris, anläggningarnas investeringskostnad och hur stor del av tiden de kan utnyttjas.

Stort behov av förnybar el: storskalig produktion av e-bränslen kräver stora mängder el. För att bränslena ska kunna uppfylla EU:s krav för förnybara bränslen ställs dessutom särskilda krav på den el som används och hur den kan kopplas till produktionen.

Tillgång till hållbar koldioxid: kolbaserade e-bränslen kräver en källa till koldioxid. Den kan exempelvis vara biogen eller fångas direkt ur luften. Koldioxidens ursprung och hur den redovisas har betydelse för bränslets klimatprestanda och klassificering.

Lagring, infrastruktur och säkerhet: olika e-bränslen har olika egenskaper. Vätgas är exempelvis krävande att lagra och transportera, medan ammoniak är giftigt. Flytande bränslen som metanol är enklare att lagra, men kräver också anpassad infrastruktur och säker hantering.

E-bränslen är därför framför allt intressanta där direkt elektrifiering är svår eller där det finns ett särskilt behov av lagringsbara bränslen.

Vilket e-bränsle som är mest lämpligt beror på hur det ska användas, tillgång till förnybar el och råvaror, kostnader och infrastruktur. Vilka krav som ställs på lagring och försörjningstrygghet påverkar också.

Ur rapportens sammanfattning, kapitel 1: Gotland har en utsatt position militärt och strategiskt, där det civila samhället måste kunna fungera i både normaltid och vid höjd beredskap, och i dag är ön till stor del beroende av energiimport från fastlandet. Det pågår förstärkningar av elsystemet till och på Gotland, med pågående planering för att i orostider klara ö-driftförmåga för elsystemet med hjälp av lokal förnybar elproduktion, reservkraft, lagring och förstärkt elnätsinfrastruktur. Utöver ett förstärkt elsystem menar Region Gotland att en framtida e-bränslehubb skulle kunna spela en viktig roll för denna ö-driftförmåga.

Region Gotland har anlitat Afry Management Consulting för att genomföra en konceptstudie som undersöker vilken roll e-bränslen väntas ha på Gotland, samt vilka förutsättningar som krävs för att producera och använda e-bränslen på Gotland. E-bränslehubben skall bidra till att stärka ö-driften, men behöver fortfarande vara kommersiellt gångbar. Konceptstudiens resultat kommer att användas som beslutsunderlag kring huruvida man går vidare med en fördjupad förstudie eller ej.

Konceptstudien visar att det finns en teoretisk möjlighet att etablera en e-bränslehubb på Gotland och att det är relevant att gå vidare med en fördjupad studie. Konceptstudien visar att e-bränslehubben kan bidra till stärkt ö-driftsförmåga genom att förse prioriterade sektorer på Gotland med bränsle, och har potential att vara kommersiellt gångbar, dock enbart under förutsättning att tre centrala förutsättningar etableras och stärks:

1. En robust teknisk grund, såsom utbyggd vindkraftskapacitet och säkerställd tillgång till biogen koldioxid
2. Tydliga och ändamålsenliga regulatoriska ramverk införs, såsom: Tydligare riktlinjer från EU kring vad som kommer klassas som biogen respektive fossil koldioxid från CCS. Detta behövs för att skapa rätt förutsättningar att använda biogen koldioxid från Slite- Underlättade krav på elektricitet som används för att producera e-bränsle – detta behövs för att e-bränslet ska klassas som grönt inom EU1.
3. Effektiv kommersiell riskreducering, exempelvis genom verifierad efterfrågan och tillgång till relevanta stöd- och finansieringsmekanismer.

Ladda ner konceptstudien

Konceptstudien har tagits fram inom projektet Energiön Gotland. Ladda ner den som PDF via pprojektsidan på Region Gotlands webbplats. Du hittar den under rubriken Rapporter och förstudier: projektsida Energiön Gotland.

Det pratas en del om vätgas som den nya lagringsmetoden som ska lösa många olika problem. Det har även satsats stora summor från EU för att främja lagring via vätgas. Men trots detta är det fortfarande en för dyr teknik för att det ska kunna vara kommersiellt gångbart. Utvecklingen har tagit längre tid än många hoppats på och flera storskaliga projekt har lagts ned för att det kostat för mycket pengar.

Vätgas har den fördelen att den går att långtidslagra. Nackdelen är att det tar mycket energi att producera vätgas samt att volymen att lagra är mycket stor. För att minska lagringsvolymen kan den komprimeras eller göras flytande genom nedkylning. Men även detta är energikrävande.

Det är främst användbart med vätgas om det finns tillgång till mycket överskottsenergi. Helst i kombination med att det finns ett värmebehov, eftersom det avges värme i själva produktionsprocessen.

Om Gotland får de stora vindkraftsparkerna till havs, som än så länge inte fått tillstånd av regeringen, så skulle vätgas vara en väldigt bra produkt från överskottsel. El som annars skulle säljas för låga priser eller till och med för minuspriser. Här kan vätgasen ge en prisvärd produkt i kombination med storskalig vindkraft.

Att producera vätgas på gårdsnivå är än så länge för dyrt och det krävs ett genombrott för att komma över kostnadsspärren. Läs mer om vätgas på Vätgas Sveriges webbplats: vatgas.se

Destination Gotland satsar på vätgas som ett möjligt bränsle för deras nya färjor. Läs mer på Gotlandsbolagets webbplats: Gotlandsbolaget.se/destination-zero